Summering av veckan

Ja, då får jag lägga den första arbetsveckan åt sidan. En ny termin med nya utmaningar och återigen en ny medarbetare. Jag tror att hon är den tionde sedan jag började jobba där 1998. Det blir nog bra!

På stickfronten har det hänt något! Jag har köpt ett grått garn och börjat sticka en uppifrån och ner kofta à la Lisa. Jag har kommit en bit på väg och det är jätteroligt! Bilder kommer så småningom. Just nu är det inte så mycket att se!

Ett par turer till stan har det blivit. På tisdag för att vara med på en temadag "När det som inte får hända händer". En dag om sorg, kris och hur man tar sig vidare. En helt suverän föreläsare var Sara Dahlberg Eriksson. Tårar och skratt om vartannat.
Tur nummer två gick till doktorn. Jag medicinerar igen mot mina stressrelaterade problem. En liten checkup bara.
Den tredje turen var för att hämta hem tre gråtande och ledsna tonårstjejer. Dottern och hennes kompisar. Inte så hemskt som det låter! De hade varit på bio och sett Jag saknar dig, och var djupt tagna av filmen.

Nu ska jag sätta mig en stund med koftan, den ropar på mig!

Stickläger, åhhhh så underbart!

Hemkommen efter underbara dagar med underbara stickerskor i Fattigskogen. Jag är så glad att jag tog beslutet att åka.
Fattigskogen är ett fantasktiskt ställe. Inbjuder till lugn och harmoni. Kan man må annat än gott i denna miljö med dessa människor och med den goda maten som serveras av L-G och Ann-Louise?

Stugan jag fick bo i hette Björnen, så där kände jag mig hemma!

I strålande sol satt vi ute och stickade,

 när det blev kyligare flyttade vi in i storstugan.

Torsdagen bjöd på en stickkurs med  Lisa. Jag blir varm i hjärtat när jag tänker på henne, hon sprider sån glädje och kärlek till alla runt omkring. Hon inspirerade till planer på en kofta stickad uppifrån och ner.

Garnfärgning stod på schemat under fredagen.

En massa färgglada härvor hängdes på tork.

På lördagen var det dax för garnlotteri. Vi hade alla tagit med oss fina garner och tillbehör till vinstbordet. Det var svårt att veta vad man skulle välja, för allt var så fint. Men det finaste av allt var de handspunna härvorna som Elin hade med sig. Hon spinner själv och hade en liten kurs med några av oss.

 

Att få åka på stickläger är helt underbart, och detta tack vare finaste Ulrika som ordnat det så bra. Ulrika är helt fantastisk. Hon har liksom så många andra deltagare på lägret fått en speciell plats i mitt hjärta.  

Jag ser verkligen framåt mot nästa års stickläger. Då kommer jag inte att vela, utan det blir en anmälan direkt!

Kramar till er alla som var med på lägret och till er som inte hade möjlighet.