Jo, jag lever...

Jovisst, I´m still alive and kicking.
Det har återigen varit ett långt uppehåll med bloggandet. Livet har liksom kommit imellan. Jobb och hösttrötthet har tagit energi denna höst. Men glädjeämnen har också funnits. Att asylsökande har kommit till byn har varit ett lyft. Att få träffa och umgås med dessa fantastiska personer berikar mitt liv. När migrationsverket duckar och inte tar sitt ansvar blir det engagerade bybor som får hjälpa till. Alltifrån att översätta brev skrivna på svenska från nämnda verk till att ordna mötesplatser.

Den stora glädjen har varit mötesplatsen för kvinnorna med handarbete i centrum. Vi håller till i församlingens ungdomslokal och träffas varje tisdag. Innan vi startade samlade vi ihop material, garn, tyg, broderier, stickor och nålar. Helt fantastiskt hur kvinnor runt om i Sverige har ställt upp för vår grupp. Ja, jag har fått garn per post från södra Sverige! Lenas garn, Nystat, Paulina och Anette har skickat finfina garngåvor.
Drygt hälften av kvinnorna har stickat och virkat förr. Resten är nybörjare och så otroligt ivriga att lära sig.
Kvinnorna är så glada över denna möjlighet att få ett avbrott i vardagen. Och det är en stor glädje för oss bybor som finns med på träffarna.

Fler och fler av familjerna får brev (på svenska) med härliga beslut om uppehållstillstånd. Jag är så glad för deras skull, men.... I och med att de får uppehållstillstånd kommer de att kommunplaceras och flytta ifrån Björna. Det känns vemodigt. De är mina vänner och jag kommer att sakna dem.

På något vis talar munnen det hjärtat är fullt av. Och just nu är mitt hjärta fyllt av nyfunna vänner och deras livssituation. Hur ser det ut på stickfronten hos mig då?
Jo jag stickar vidare. har dock varit dålig på att dokumentera med foto.
Jag bjuder på det som finns i min Iphone!

En uppifrån och ner kofta stickad i Eco baby ull har blivit färdig. Dottern har blivit förtjust i den, så jag får se hur länge den ligger kvar i min garderob...

Little shells stickad i merino tweed från Pickles. Jag älskar både garnet och mönstret.

Terih, ett så lättstickat och härligt mönster. Stickat i ettt ullgarn som jag hittade i mina gömmor.

Decembers Karins hittepå-se. Överraskningsstickning med humoristiskt mönsterskrivning.

Bilder på färdiga alster kommer så småningom!

Jag har även stickat min Offe nr 2 klar. Det blir en julklapp till min svärmor.

3 par vantar med flätmönster har jag ochså hunnit med i höst. Dessa har blivit julklappar från mig till några finfina vänner till dottern.

På stickorna just nu finns en liten babykofta tänkt till en liten kille som föds i april, Dödergöks fluffiga basker och en vanlig sockstickning.

Jag blir faktiskt riktigt förvånad när jag ser hur mycket jag har hunnit sticka denna höst..... Stickningen är en sån skön terapi när man liksom inte är på topp.

Nya vänner

Jag har fått så många nya vänner de senaste veckorna. Ju mer jag träffar de asylsökande, desto större plats får de i mitt hjärta. Ikväll har vi varit till en secondhandbutik i grannbyn. En hel busslast sjöng, klappade i händerna och var så lyckliga. Avslutade sedan kvällen med kaffe och gott samtal hos en av familjerna. Imorgon är det dax för fest. En av de asylsökande ska åka iväg en sväng och då är det hejdåfest. Om det var glädje på bussen idag, hur blir det då imorgon. Taket kommer att lyfta! Livet är fullt av nya upplevelser just nu. Och jag trivs!

Visste du det här om mig?

Det cirkulerar en lista bland bloggare just nu, en lista med frågor om bloggaren. Jag hittade den först hos fina Amanda och hänger på!

Låt som du när du är ledsen sörjer till:

 Tårar från himlen med Frank Ådahl

Beroende av:

Choklad och stickning 

Vem behöver du mest just nu:

Nära vänner och min familj

Vad tror folk om dig?

Att jag är superpräktig

Vad får du oftast komplimanger för?

Att jag alltid är så glad

Brukar du skratta för dig själv?

Ofta!

Vad står det i ditt senaste inkomna SMS:

Oki, puss, puss. (Från dottern)

Nästa mål i ditt liv?

Att tappa några av mina trivselkilon. Att börja löpträna till våren om knät håller.

Hur svarar du i mobilen?

I den privata, ja , det är Lisa. I arbetsmobilen, Svenska kyrkan Björna Elisabet

Vem ringde dig senast?

Min granne Gunborg som kommit hem från sjukhuset.

Antal timmar sömn i natt:

7 timmar i ett sträck. Mycket skönt!

Brukar du komma i tid?

Mina stressproblem gör att jag alltid känner en press att åka iväg i tid. Är ofta i mycket god tid... 

När mår du bra?

När min dotter mår bra. När jag är omgiven av människor som betyder mycket för mig. På jobbet med mina fina ungdomar. 

Hur känner du dig nu?

Avspänd. Glad över att huset är fyllt av härliga ungdomar. 

Vanligaste färgen på dina kläder:

Blått, svart och rosa

Var du aktiv i skolan?

Japp! Fröken duktig!

Favoritdryck på morgonen:

Svart kokkaffe

När brukar du oftast gå och lägga dig?

På vardagarna vid kl 22. Helgen senare

Är du blyg?

Sällan men det händer. Talar oftast obehindrat inför folksamlingar

Sysslar du med någon idrott?

Har varit tränare och lagledare för dotterns fotbollslag. I dagsläget nöjer jag mig med hundpromenader.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?

I alla fall när jag såg mina barn för första gången. Annars njaa.

Är du bortskämd?

Jag är nog bortskämd vad gäller kärlek och omtanke. Även bortskämd med att bo i ett fredligt land med service av alla slag. 

Inte en vanlig dag

Min sista dag som sjukskriven. Ozzy och jag tog en promenad runt byn. Vi gick inte många km, men var ute länge. Träffade flera av våra nyanlända bybor. Kändes gott att få hälsa välkommen och prata en stund. Jag är imponerad av den värme, glädje och det hopp dessa asylsökande visar. Väl hemma åt jag lunch och sen fick jag ett samtal från vår diakon. Viktig information behövde lämnas till våra nya vänner. Eftersom det varken är ben eller mun som gör att jag är sjukskriven, så tog jag mig an uppgiften. Hela eftermiddagen gick jag runt och informerade om bussturen till second-hand butiken som är planerad till imorgon. Jag mötte ännu fler och en sån vänlighet att jag blir alldeles tagen. Jag har fått höra mångas berättelser. Livet i Syrien och rent farliga resor för att ta sig hit. Trots att de lever så enkelt, med knapp ekonomi bjuds man på det ena och det andra. Jag är full av beundran, de är hjältar hela bunten.

Upprörd

Vi har under en tid vetat att asylsökande ska bo i byn under tiden de får sin asylansökan behandlad. En grupp bestående av representanter från olika föreningar, kommunen och kyrkan har träffats för att tillsammans arbeta för ett gott mottagande och en givande vistelse här. 

Igår anlände den första familjen. Migrationsverkets buss körde in i byn, tätt följd av en bil från ortstidningen. Första stoppet var Coop där pappan gick in och handlade. Öa's reporter och fotograf följde efter in. Så respektlöst och påträngande! Jag kom till affärn samtidigt och såg hur det gick till. Pappan handlade med hjälp av en tolk från Migrationsverket och reportern i släptåg.

Var fanns det sunda förnuftet? Hur skulle man själv vilja bli bemött? Att tränga sig på utan respekt för människan är tydligen helt ok. Vad blev resultatet? En helsida i dagens tidning, med ett nyhetsvärde som inte känns särskilt stort.

Opererad

I tisdags opererade jag min handled. Ganglionet var utbrett och större invändigt än vad läkaren hade väntat sig. Jag har haft ordentligt ont, handen svullnar och högläge är det som känns bäst. Igår va jag till distriktsköterskan, fick nytt fräscht förband och tillsyn. 6 onda stygn finns där under. 

Jag försöker njuta av min sjukskrivning. Varvar ner, tar långa mysmornar med Ozzy, och gör så lite hushållsarbete som möjligt. Är dock ganska frustrerad över att inte kunna sticka. Surfar runt på Ravelry, garnbutiker och tittar längtansfullt på mitt garn som så småningom ska bli en Pergola cardigan. 

Tycker lite synd om mig själv och tar en och annan chokladbit. 

Sen sist.....

Allting har återgått till det vanliga efter mina fyra veckors semester. Jag är tillbaka på jobbet och det är med sorg i hjärtat jag tar itu med gamla och nya arbetsuppgifter. En kär kollega är omplacerad i en strulig omorganisation och det blir stora förändringar för oss alla. jag är lite orolig för mitt mående, då jag var allt annat än på topp när jag gick på semester. Jag trodde att semestern skulle ställa saker till rätta, men så var inte fallet.

Under lägret i fattigskogen avmaskade jag min dubbelstickade cowl och en sjal. Har blockat dem och jag blev så nöjd! Nu längtar jag nästan efter lite kalla höstvindar så jag får börja använda alstren.

Cowlen är resultatet av en kurs i dubbelstickning med Visalisa när vi var på stickhelg i Docksta. Stickad i mitt favoritgarn, Visjögarn.

Mönstret på sjalen heter Black death och jag använde Abuelita, ett underbart merinogarn från Pickles.

I min stickkorg ligger just nu två koftor och ett par sockor. Den ena koftan är en uppifrån och ner kofta i Baby eco ull. Jag vann 10 st vita nystan under ett kalas på Onlinestickcafe för ett bra tag sedan. Nystanen utökades med rosa, blå och brungrått.

Jag är så sugen att sticka denna kofta, men jag har lovat mig själv att först göra min Offe klar först. Den stackaren har fått ligga underst i korgen så länge och behövde lite uppmärksamhet.Jag är inne på den andra armen nu så det är inte mycket kvar. Skam den som ger sig! 

Stickläger i Fattigskogen

 

4 dagar har gått sedan jag kom hem från årets stickläger i Fattigskogen. Under dessa dagar har jag drömt och längtat mig tillbaka, lett vid tanken på alla skojjiga samtal och dråpligheter men framförallt kännt en stor tacksamhet över att jag haft förmånen att få åka. Det är ett riktigt paradis! Umgås med andra som pratar samma nördspråk, inspireras av andras fantastiska stickningar, lugnet och känslan av att bara få vara. Helt underbart!
Kameran blev kvar hemma så jag kan bara bjuda på iphonefoton. Kändes faktiskt riktigt bra att inte behöva fota en massa utan bara ta det lugnt.

På stickläger is love all around!

 

 

 

Alla har sin egen stickstil!

 

       

Elegant eller coolt, vänj själv!   

                 

Ibland tar tröttheten över, varför inte ta en liten tupplur?

 

Vart man än tittade så såg man goa, glada stickerskor det hördes glada skratt och goa samtal

 

 

                
Lägertiden går alldeles för fort, det gäller att njuta och ta vara på timmarna man har tillsammans. Uppe med tuppen och sent i säng hela tiden med en stickning i händerna.
Tack för i år! Hoppas att det blir ett 5års jubileeum i Fattigskogen nästa år och att vi ses där!

På Facebook får ingen missfall

Läste ett blogginlägg idag. På Facebook får ingen missfall, där ska man visa sitt lyckliga liv. Ett liv i harmoni med glada bilder. För inte vill man ju verka misslyckad. Jag törs inte lämna ut mig. Vem orkar läsa om mitt urtråkiga liv, mitt strävande efter att hitta den rätta vägen. Kalla det förtioårskris om ni vill, men det är min vardag. Jag står vid ett vägskäl och vet inte vilken väg jag ska ta. Blunda och fortsätta eller kasta mig ut i det okända. Törs jag konfrontera mig själv och är jag beredd på konsekvenserna? Livet är inte alltid lika lätt som på Facebook.  http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/carinabergfeldt/article17047660.ab

Glädjespridare

Min senaste sjal har varit klar ett tag, men har fått ligga till sig och vänta på fotografering.
Stickad i Visjögarn karamell Ulla inköpt hos Yll och tyll
Spakande fäger, underbart mjuk och bara så ....glad!
Trots att det är en så enkel sjal, är den så otroligt vacker. Kände direkt att den skulle bli en favorit!
Udden är ett tips från fina Ulrika, en perfekt avslutning! Här hittar du mönstret.

Sjalar, sjalar, sjalar

Trots att jag inte har varit så flitig att blogga så har det stickats en del! Jag har nyss blockat 3 sjalar.

 

Ka´ana shawlette, ett mönster från ravelry. Jag var lite för optimistisk gällande garnåtgången. Började med Jitterbug men fick ta ett annat garn till udden. Resultatet blev inte alls bra. Spetsmönstret försvinner i meleringen.

 

 

 

Min färdiga maluka är jag mer nöjd med. Stickad i underbar mjuk merino från Medejas.

 

 Sist men inte minst, en klar favorit! Solution, så rolig stickning och så välarbetad. I love it! Garnet är Extra fine merino från Pickles, färg blå bonde. Jag tror att det var kombon bra mönster och härligt garn som gjorde denna sjal så go att sticka.
 

Jag tycks ha fastat i sjalträsket. Gubben skakade på huvudet igårkväll och sa: vad ska du göra med alla sjalar? Jag stickar och jag njuter av det. Njuter av planeringen av nya projekt, njuter av själva stickningen, njuter när jag använder det och jag njuter av att kunna dela med mig av mina färdiga alster. Nära och kära får stickat, jag skänker bort som lotterivinster och gläds när det blir uppskattat.  Igår maskade jag av ännu en sjal. Och nu är det dax att gå igenom mönster och hitta något nytt att sticka. Njutning var ordet!

 

 

Påskgodis

Visjökarameller är de bästa att fylla påskägget med!
Glad påsk!

Handarbetsmys

Dottern har varit hos mina föräldrar sedan igår. Känns gott att hon alltid är välkommen där när hon behöver komma ifrån och få perspektiv på tillvaron.
Hon hade med sitt broderi och har suttit många timmar med sin stickande mormor. När jag hämtade henne  tog jag med stickningen och vi hade en handarbetsmys. Vad jag älskar dem båda två!

Vinteryra 2013

Så var den årliga vinteryran i min hemby Långviksmon över för denna gång.
Ett evenemang som är inne på sitt tredje år, ett evenemang som tenderar att öka för varje år. Det har faktiskt utvecklats till nordens största skoterarrangemang!
I år 4046 besökande varav 625 barn och ca: 1500 skotrar stod på parkeringen.


 

I Allehanda, vår dagstidning finns ett bildspel. Själv fotade jag inget då jag hade Ozzy med mig för socialträning.
Till och med Nyhetsmorgon i tv4 har uppmärksammat arrangemanget som Helgens höjdare. Stort!

 

Glädjetjut #2

Fick världens bästa, gladaste besked igår. Våra vänners lillpingla har tagit ett cancerprov och efter 2 1/2 års kämpande visar provet INGEN CANCER!!!!!!! Lillpinglan kan slänga sina mediciner! Hon är en sån fighter, har trotsat döden flera gånger. Blir tårögd vid tanken på detta fantastiska! Finaste lilla pinglan!

Glädjetjut!

Tidigare i veckan publicerade Stickamera information om stickläger i fattigskogen. Jag anmälde mig direkt eftersom platserna går åt som smör i solsken. Idag kom bekräftelsen. Jag har kommit med!
Oj vad jag längtar och ser fram emot denna helg med gemenskap, mys, glädje och en massa stickning!

Hur ser det just nu ut på stickfronten hos mig då?
Jag har två sjalar som väntar på blockning, att det ska vara så jobbigt att blocka....

Min Offe hänger fortfarande med. Stickar på den lite då och då när jag åker någonstans och behöver ha en enkel stickning som inte kräver så mycket tankemöda. Nu sist var den en väntrumsstickning hos läkaren.

Jag stickar på en Solution, ett sjalmönster som erbjuder mycket trevlig stickning. I love it! Garnet är Extra fin merino från Pickles, färg blå bonde. Garnet är helt underbart att sticka med. Det är nog kombinationen av mönster och garn som gör denna stickning så härlig. Det är dock svårt att fotografera så att färgen kommer till sin rätt. Olika nyanser varje gång jag fotar, beroende på ljuset. Jag har just avslutat flätpartiet och börjat på de sista diagramen.

Garngodis

Idag hade jag garngodis i brevlådan när jag kom hem. Va? Jag som har köpförbud! Hur gick det till? Till mitt försvar får jag säga att jag behövde ett pnytt garn för att påbörja min Solution. Hmm, tror nog inte att min familj håller med mig, men så var det. Att man trivs med ett garn och att det känns rätt är viktigt. Men nu kommer nästa fråga - vilket garn ska jag välja?
Det lutar åt någon av de underbara Extra fine merino. Turkos eller vinröd.

Önskningar

Jag önskar att jag var miljonär, jag önskar att jag var ledig varje dag och obegränsat kunde ägna mig åt stickning. Det är tankar som far genom mitt huvud idag.
Ett nytt roligt stickläger är på G. Denna gång i Finland. Tänk att få sitta här framför brasan, sticka och umgås. Jag inser att både min budget och min tid är begränsad och får nöja mig med önskningar och drömmar

Lägerlängtan

Åhhhh, vad jag längtar efter mina fina stickiga lägerkompisar!
Har anmält mig till evenemanget i Höga kusten men dagarna går bara allt för sakta. Mina tankar har varit i Rättvik hela helgen.  Där samlades en stor del av de stickerskor som har en särskild plats i mitt hjärta. Idag läser jag bloggar och tittar på foton från helgens stickmys och jag känner bara en sån längtan. Längtan efter den speciella gemenskapen, skratten, samtalen och allt annat som präglar Stickameras arrangemang. Förhoppningsvis erbjuds det ett stickläger i Malung i augusti också. Jag har varit iväg två gånger och det har varit höjdpunkten på året1

Idag dök ett annat arrangemang upp.

Sticka till Tallin Det låter också som något jag vill fara på.

Kanske dax att lägga upp en sparplan och göra notering i almanackan.

Glad, gladare, gladast!

Lalalala vad jag är gla!
Efter mycket funderande och letande efter ett bra ställe så är det klart!
Finaste Ulrika har fixat till en Stickhelg i Höga Kusten.
Det kommer att bli helt underbart! Oj så jag längtar!

Ravelry

Jag har länge haft en användare hos Ravelry, men inte varit särskilt aktiv. Har slökollat lite mönster, stickat lite efter svensk beskrivning, sneglat på de engelska och tänkt jag testar inte nu, väntar lite.
Men nu.... Jag har addat vänner, lagt upp färdiga projekt, påbörjade projekt och addat vänner. Ett led i mitt mål för 2013, att våga mer, utmana mig själv och faktiskt ge mönster på engelska en chans!
Du hittar mig här. Gör gärna ett besök hos mig.

En tillbakablick

Ett år går så fort.
Jag har roat mig med ett litet collage med bilder som speglar mitt 2012. Mestadels händelser som gladde och förgyllde min tillvaro.

Vi börjar högst upp till vänster

Mamma, min dotter och jag. Tre generationer som älskar varandra och trivs tillsammans

Besök på  Syfestivalen i Stockholm

Mitt ganglion på handleden som varit ont och som fick tömmas, för att nu vara på väg tillbaka igen....

Höjdpunkten på sommaren, Sticklägret i Malung

En resa till Krakow tillsammans med dottern och ett gäng från fritidsgården. Besök på Auschwitz.

Bus på jobbet med min fina arbetskamrat Irene

Gos med finaste hunden som betyder allt för mig.

Utflykter både sommar och vintertid

Jag startade en ny karriär som kyrkogårdsarbetare och lärde mig köra traktor

Fick under året en djupare relation med dottern. Oj vad jag älskar henne, gör allt för den ungen!

Stickåret 2012

Jag tyckte att jag la ribban högt när jag i början av förra året bestämde att ha 12 projekt klara vid årsskiftet. Men jag har klarat det med råge!

Det har blivit en kofta, mössor, sjalar, vantar och sockar. Jag har fått en del nya favoriter. Både färdiga alster och mönster att sticka. Den blå mössan och lila sjalen använder jag varje dag. 

Om du blir nyfiken på någon av mina fo´s, sök i mina inlägg från året som gick. Där finns uppgifter om mönster och garn.

Ett nytt år

Gott nytt stickår på er alla därute!
Nu är det ett nytt år, ett oskrivet blad som vi får fylla med valfritt innehåll.
Själv hoppas jag att det kommande året blir bättre än det förra, att livet ska ta nya vändningar till det bättre och inte ge oss lika många prövningar. Mycket kan man själv påverka, men inte allt.

Jag har funderat lite kring mitt stickande, och kommit fram till att under 2013 ska jag våga mer. Jag ska ta tag i det som jag så gärna vill, men som jag inte riktigt vågat och haft orken till. Jag ska börja sticka efter engelska mönster. Visst har jag testat, men bara sockar då det är lätt att kombinera och fuska lite med mönster på svenska. Nu ska jag ge det en ärlig chans och se om det är så lätt som mina vänner säger.

Jag har även tänkt sätta köpstopp på garn. Köpstopp och köpstopp, vill jag starta upp ett större projekt så får jag naturligtvis köpa, men inte mer sock och sjalgarn. Hur nu det ska gå.... Det är ju så lätt att fingrarna slinter på nån tangent när man surfar runt bland godsakerna!