En lagom rund och go tvåbarnsmamma i sina bästa år som älskar livets goda och varvar arbete med familj, stickning och vanner.
tisdag 12 oktober 2010
Tisdagkvällen fortsätter....
Jo, det var ju tänkt att jag skulle få något gjort här hemma.... Men så ringde min vän bondmoran och sa att det var en kalvning på gång. Att få vara med på en kalvning har länge stått högt upp på min önskelista, så jag var inte svårövertalad. Har fått chansen flera gånger förut, men det har aldrig passat. Sitter nu här nyduschad och nöjd med kvällens nya erfarenhet. Vilken kämpe hon var 374 eller vad hon hette! Det är något visst med födslar. Lika fantastiskt vare sig det handlar om små bebisar, marsvinsungar, hundvalpar eller kalvar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
När jag var liten var vi ofta hos våra kusiner som hade bondgård. Där bodde man ju nästan hela tiden i ladugården hos djuren så då fick man ju se en del kalvningar. Visst är det fantastiskt!
SvaraRadera