Skratt och spratt har varvats med allvar och eftertänksamhet.
Tankar på människors grymhet och den totala bristen på empati och känslor för människovärdet. Jag översvallades av känslor under besöket på Auschwitz. Vi vandrade på samma golv som dessa människor, såg rivmärken på dörrarna till straffcellerna, strök handen över sängkanten där många kvinnor sovit av utmattning. Vi besökte historisk mark och det lämnade spår.
Jag har inte många bilder från resan, min uppgift var att dokumentera på papper. Tjejernas uppgift var att fota inför sin kommande fotoutställning. Dessa bilder får inte publiceras före utställningen.
Läskigt verkligt kan jag tänka mig, men en upplevelse på alla plan.
SvaraRadera