En ödslig kyrkogård säger nog det första intrycket.
En massa livsöden hävdar jag. Man går omkring på kyrkogården, tittar på gamla gravstenar, läser kommunordförande, hemmansägare, kyrkvärd, torpare, lärarinna, handlare osv. Räknar efter hur gammal personen blev, änka/änkeman, barn som avlidit i tidig ålder. Tänk en sån massa livsöden, en sån historia det finns kring varje gravsten.
Min hemförsamling är en till ytan stor glesbygdsförsamling, men befolkningsmässigt liten. Alla känner alla. Jag tror att jag har en aning om vilka hälften av de gravsatta är!
Det är inte bara de gamla gravarna som bär på livsöden. Vi har grannen som efter 11 dagars giftemål dog i en arbetsplatsolycka, vår kompis som dog i en smitningsolycka, Henke som så tragiskt körde in i ett träd med skotern i påskas... Alla lämnade de kvar familjer vars liv aldrig kan bli detsamma igen.
En lagom rund och go tvåbarnsmamma i sina bästa år som älskar livets goda och varvar arbete med familj, stickning och vanner.
fredag 13 juli 2012
torsdag 12 juli 2012
Onsdag - hemväg
Promenader med Ozzy är något som jag tycker om. Vandra i skog och mark med en glad hund gör mig lycklig. Ofta går vi nere vid älven, där är så vackert.
tisdag 10 juli 2012
Tisdag - dröm
Jag må vara barnsligt förtjust i mina rutiga stövlar, men jag drömmer just nu om något annat än regntunga moln, termometer som visar 12 grader, blöt hundpäls och höstlika vindar......
måndag 9 juli 2012
Fotoutmaning

Jag är med i en fotoutmaning som ordnas av fina Ulrika på stickamera. Varje dag den här veckan har ett tema. Sen är det upp till oss deltagare att tänka till och fota något som passar temat. Spännande!Var med du också. Du kan anmäla dig fastän utmaningen har börjat!

söndag 1 juli 2012
Dagens tankar
Jag var till kyrkan på gudstjänst i morse. Dottern sommarjobbar i sommarkyrkan och gruppen medverkar i olika sammanhang inom vårt pastorat. Jag lyssnade på Anja Pärsson som sommarpratare igår. Blev djupt tagen av hennes berättelse. Har burit med mig den och idag under gudstjänsten sjöngs Gabriellas sång. Det var som om texten var skriven för Anja. Jag har inte tänkt sången i det sammanhanget tidigare. Den är helt klockren och jag får rysningar när jag tänker på det!
Nästan lite otäckt hur allt plötsligt bara faller på plats!
Nästan lite otäckt hur allt plötsligt bara faller på plats!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




