Lite piggare

Jag är riktigt besviken, en sån bortkastad helg. Totalt däckad och utan ork. Har inte ens orkat titta på min stickning trots att jag har tillbringat hela helgen i soffan. Som sagt, en helt bortkastad helg.

Och så var det min tur......

Jag har klarat mig hela hösten och ända tills nu. Men i gårmorse kände jag hur förkylningen kom smygande. Innan kvällen snörvlade jag för fullt och nu på morgonen är jag däckad. Snorig, hes och tung i knopp och kropp. Ligger nog på febergränsen då jag fryser och svettas om vartannat.
På dagens schema stod uppvaktning av en 85årig granne och en tur in till stan för att hämta dottern som sovit över hos en kompis. Jag tror att jag skippar båda och kurar ihop mig under en filt i soffan. Visst är stickning det bästa botemedlet mot förkylning?!

31 sanningar om mig

Jag hittade den här på en blogg som jag följer och "tjuvade" den! Ganska kul! Passa på och lär dig något nytt om mig!

1. Var är din mobiltelefon? Bredvid mig på skrivbordet

2. Var är din andra hälft? På jobbet.

3. Ditt hår? För långt och behöver tvättas.

4. Din mamma? En fantastisk mamma och älskad mormor.

5. Din pappa? Otroligt händig och så bäst! + älskad morfar.

6. Det bästa du vet? Egen tid när jag kan göra vad jag vill

7. Din dröm i natt? Drömde jag??

8. Din dröm/ditt mål? Att få möjlighet att gå den utbildning jag vill

9. Rummet du är i? Arbetsrummet.

10. Din hobby? Sticka.

11. Din skräck? Att något ska hända mina nära och kära

12. Var vill du vara om sex år? I en större bostad

13. Var var du igår kväll? Hemma.

14. Vad är du inte? En sån där tjej följer alla trender om mode och inredning

15. En sak du önskar dig? Fler timmar på ett dygn

16. Var du växte upp? Långviksmon utanför Örnsköldsvik.

17. Det senaste du gjorde? Skickade ett sms.

18. Dina kläder? Blå jeans, rosarandig tröja, svart väst

19. Din tv? Saknar hockeykanalerna på canal+.

20. Ditt/dina husdjur? En underbar retrivervalp på 6 mån.

21. Din dator? Acer .

22. Ditt humör? Ganska uppåt.

23. Saknar någon? Nej, inte just nu.

24. Din bil? Tillsammans med gubben 2 röda.

25. Något du inte har på dig? Mascara och smink.

26. Favoritaffär? Shoppar sällan. Coop på byn kanske;)

27. Din sommar? Ledigt! Ser jag fram emot.

28. Älskar någon? Såklart! Allra mest barnen och gubben.

29. Favoritfärg? Blå i alla nyanser.

30. När skrattade du senast? Nyss.

31. När grät du senast? För ett par dagar sedan i smyg....

Märklig människa...

Jag bara måste få berätta om en märklig sak som jag va med om häromdagen. Jag är ledig på eftermiddagen varje måndag och eftersom det var så fint väder så tog jag med mig Ozzy på skogspromenad. Vi har en egen liten väg in till vårt hus, vägen går mellan huset och vårt garage. För att ta sig till skogen går vi längst ett skoterspår som börjar vid garaget. Tidigare har gubben sett en kvinna rasta sin hund i skogen och för att ta sig ut på "storvägen" genar hon över vår gård. Jag pratade med henne en gång i höstas. Tänkte att valpen kunde bli en bra lekkamrat åt Ozzy då de verkade ungefär lika gamla. Hon sa att hon ville inte att hennes valp skulle träffa Ozzy för då skulle valpen tro att hon alltid skulle få leka med honom.... Nu mötte jag henne bakom garaget. Hon hade sin flatvalp på 6 månader i koppel. Ozzy va lös som vanligt. Hon lyfte upp sin valp i famnen när Ozzy sprang fram till dem. Jag tog fast Ozzy i halsbandet, och hon står fortfarande och håller i sin valp. Hennes valp blir så tokig när hon träffar andra hundar säger människan. (Tror jag det om hon aldrig får göra det och har en matte som signalerar fara så fort en hund närmar sig.) Vi har visst samma runda sa hon också. Det är ju klart eftersom du går över vår gård svarade jag. Men jag vet inte om hon fattade. Det ska bli roligt att se om hon fortsätter sina promenader hemma hos oss eller om hon fattade den fina lilla vinken jag gav henne. Det finns märkliga människor. Men fortsätter hon så här så blir väl den stackars tiken hundelak eller allmänt nervös och rädd för andra hundar.

Sticklotteri

Ja just ja, jag glömde ju att berätta om ett sticklotteri som jag har anmält mitt intresse till. Skynda dig och anmäl dig du med!

http://cinaskrypin.blogspot.com/2011/01/jubileum-och-utlottning.html?showComment=1295461901152_AIe9_BF_Qp_8Mpt8OGbpUUCnBAP-3rsVY8y4reelRlCiqxVVkNuH0kiaEYsnWvbV9zkFmfHpaF_uAzUVesHfSnBMcgc-SSVg3cRy3YZrESuAboDNi084MBGSd4ncaeXKlO8gZEq0Sm1c5vOSaiznHpIcYSR4cBOZhVOlUkG756PFs6xoP3JE69OYpR7jWGtzwnOpgnHgdEy2h65Z4YxJzokSG_4oYlluh_jXFRHJUSVtBEuINKCBHWsrr6VaY6YlYEyfLD65RXDYOLk9F95x3WgJBFO2e-vfYvMCCQy8npGzu1HxHctsSQfDEHJBN_ofc0uG64Eic7b0niW7jShVG9HbMuGzBMBrYJkZHomzExK6f3_BPytrppv0N9d2hW4LwdLeGrRSZ8OA4mTnDwf36Kt-LSZJR8KjDGtpqQv4yf_wmbP16Zk1Z5dkGW9zn85sGiByuavLkYfZZTtwOB72q8LV_rLjtbKAito8S2ajmp38GKGoVkUXNZ5lg2B6H4i2BdtiXxGrfdPFR_5VLknEY0cMMTp5uMtOVm8BGvl0v9D_OOP1nRTmt6cZ_th1dhFNUAHnkkeMLgBLR4m_juWRZR-oCOs_Z58USYIxkCJWzW-EpbGmJbclhhTALtKJ8oAi97x2iZaRtiPlBQyDb8GTjWxAk-qU-gLMhlvwjKNa6b46Ds0AAyDUfOr0-w-TLxJ80gV16gCSdiQZGlpUqLyLtQSXYIflmvI8mHEHv6fFwMRdKCgU4Pacflg#c2052404009106335378

Stickande drottning?

Jag fick ett nummer av Hemmets Veckotidning i min hand, bläddrade lite lojt iden och så fick jag syn på den här bilden!

Visst är det ett par stickor som så käckt är instoppade i drottningens hatt? Jag har ingen aning om hon är ett stickfan. Men jag tycker att det var lite skoj.

Jag har fått hem mitt garn till decembersockorna och jag har nästan den andra klar nu. Ska bänka mig framför tv´n nu sen och mitt mål är att sticka dem klara ikväll. Men ibland blir det ju inte som man har tänkt! Jag tycker inte att jag stickar sakta, men jag hinner inte så mycket jämfört med andra! Jag är så imponerad av en bloggerska som jag följer. Hon hinner verkligen hur mycket som helst, trots småbarn och jobb! Jag förstår inte hur hon bär sig åt! Nej, nu är det något rosa som ropar på mig!

Måndagsblues

Har inte haft nån toppenvecka precis. En känslomässig bergochdalbana. Förra måndagen började jag jobba efter tre veckors ledighet. Trots denna långa ledighet kände jag inte att jag hade varit ledig färdigt.... Hade inte samma arbetsglädje under den förra terminen och det är tveksamt att den infinner sig den här terminen heller. Jag har egentligen ingenting att klaga på vad gäller mitt jobb, det är nog mitt eget jag som krånglar till det. Det börjar sakta bli ljusare ute och dagarna blir längre, kanske infinner sig harmonin framöver. Jag hoppas det.
Att veckan blev jobbig berodde främst på att det kom fram saker om någon i min närhet, saker som inte kan ignoreras och som är jättejobbiga att ta itu med. Men nu är första steget taget och vi får se vart det bär.
Vi har också fått tråkiga besked vad gäller grannens lilla barnbarn. Hon har det nog tufft med sin cellgiftsbehandling, och nu har hon fått en fraktur på höftbenet. Men hon har bevisat det förr och jag tror att hon kommer att visa oss igen att hon är en vinnare, att hon tar sig igenom det här också.

Jag sprider en massa negativ energi just nu, men jag lovar att nästa inlägg ska gå i glädjens tecken! Jag förstår dej om du redan har slutat läsa! Men till dej som fortfarande hänger kvar vill jag säga: 

 Fyll inte livet med dagar, utan fyll dagarna med liv!