Märklig människa...

Jag bara måste få berätta om en märklig sak som jag va med om häromdagen. Jag är ledig på eftermiddagen varje måndag och eftersom det var så fint väder så tog jag med mig Ozzy på skogspromenad. Vi har en egen liten väg in till vårt hus, vägen går mellan huset och vårt garage. För att ta sig till skogen går vi längst ett skoterspår som börjar vid garaget. Tidigare har gubben sett en kvinna rasta sin hund i skogen och för att ta sig ut på "storvägen" genar hon över vår gård. Jag pratade med henne en gång i höstas. Tänkte att valpen kunde bli en bra lekkamrat åt Ozzy då de verkade ungefär lika gamla. Hon sa att hon ville inte att hennes valp skulle träffa Ozzy för då skulle valpen tro att hon alltid skulle få leka med honom.... Nu mötte jag henne bakom garaget. Hon hade sin flatvalp på 6 månader i koppel. Ozzy va lös som vanligt. Hon lyfte upp sin valp i famnen när Ozzy sprang fram till dem. Jag tog fast Ozzy i halsbandet, och hon står fortfarande och håller i sin valp. Hennes valp blir så tokig när hon träffar andra hundar säger människan. (Tror jag det om hon aldrig får göra det och har en matte som signalerar fara så fort en hund närmar sig.) Vi har visst samma runda sa hon också. Det är ju klart eftersom du går över vår gård svarade jag. Men jag vet inte om hon fattade. Det ska bli roligt att se om hon fortsätter sina promenader hemma hos oss eller om hon fattade den fina lilla vinken jag gav henne. Det finns märkliga människor. Men fortsätter hon så här så blir väl den stackars tiken hundelak eller allmänt nervös och rädd för andra hundar.